Arvsrätt styr hur fördelning av arv sker enligt lag. Reglerna rör bröstarvingar, makar, särkullbarn, testamente och laglott vid dödsfall. Läs mer i artikeln.
Arvsrätt styr vem som har rätt till egendom när ett dödsfall inträffar. Reglerna är tydliga men inte alltid självklara och det är vanligt att olika uppfattningar eller oklarheter kan leda till konflikter i familjer. Många tror till exempel att ett testamente alltid gäller framför släktskap men den svenska arvsrätten innebär att laglotten alltid måste respekteras när det finns bröstarvingar.
Arvsrätt är särskilt viktig för sambor, eftersom många missar att skyddet är begränsat om inget testamente skrivits. Även makar, barn och särkullbarn påverkas av hur lagar och testamente samspelar. Arvsrätten reglerar inte bara själva arvsfördelningen utan också vem som har rätt att ärva, när och hur egendom delas upp – och det kan vara avgörande att ha koll på vad som gäller innan beslut fattas.
Att tolka arvsrätt och laglott i praktiken
Olika grupper av arvingar omfattas av arvsrätt på olika sätt. Bröstarvingar, det vill säga barn och barnbarn, har alltid rätt till laglotten även om ett testamente anger något annat. För makar gäller särskilda regler som innebär att efterlevande make ofta har rätt att sitta i orubbat bo, medan särkullbarn kan få ut sin del direkt.
För den som vill reglera egendomsfördelning genom testamente är det avgörande att förstå hur bestämmelser i arvsrätten påverkar utfallet. Möjligheterna att fritt förfoga över sin kvarlåtenskap begränsas av vad lagstiftningen säger om vilka som har skyddade rättigheter. Det är därför viktigt att ha juridisk kunskap när testamenten formuleras eller när frågor kring arv aktualiseras i ett dödsbo.